Orsa Missionförsamling har antagit följande församlingsordning för att beskriva församlingens liv, inriktning och mål.
Församlingen
Församlingen är Guds skapelse och en gemenskap av dem som blivit lemmar i Kristi kropp genom tro. Församlingen är kallad att vara Kristi synliga kropp. Bara Gud vet vilka som i sanning tillhör Guds folk.
Församlingen är en del av Svenska Missions Kyrkan och delar den församlings- och kyrkosyn som grundsatser och kyrkoordning ger uttryck för.
Församlingen som livsgemenskap uttrycks med olika bibliska bilder:
– grenar, som hör ihop med och hämtar sin kraft från vinstocken
– lemmar i en och samma kropp, där Kristus är huvudet för kyrkan
– levande stenar i ett husbygge, där Kristus är hörnstenen och apostlarna och profeterna grunden
– ett Guds eget folk, som äger medborgarskap och har sitt hem hos Gud
– de som hör till Vägen.
Församlingen blir synlig när människor samlas till gudstjänst kring Guds ord och sakramenten i trohet mot den apostoliska tron. Denna gemenskap är till för hela Guds värld.
Församlingen är kallad att vara ett tecken på Guds vilja om mänsklighetens kommande enhet och vill därför göra mångfalden tydlig: kvinnor, män och barn, alla med olika gåvor. Gemenskapen berikas när olika erfarenheter, skilda tolkningar av Bibeln och självständiga ställningstaganden i fråga om trons konsekvenser i livet delas i ödmjukhet, öppenhet, kärlek och omsorg. Var och en tjänar i församling och omvärld utifrån sina förutsättningar.
Centrum och kraftkälla
Jesus Kristus som korsfäst, död och uppstånden är församlingens centrum. Den lever och verkar av Guds ord, sakramenten samt gemenskapen kring Kristus, både som samlad och som utsänd i världen. Den samlade församlingen hämtar sin kraft i gudstjänsten: lovsång till Guds ära, bön, bekännelse, upprättelse, Guds ords predikan, dop och nattvard samt förbön för andra. Mötet med den Helige och gemenskapen med Guds folk sänder församlingen till vardagens gudstjänst med ord och handling bland medmänniskorna.6
Uppgift
Församlingen finns i världen och för världen. Genom Guds mission, vittnesbörd, tjänst och gemenskap, uttrycker församlingen Kristi närvaro och delar människors liv på den plats där den verkar.
Församlingen lever i denna mission genom:
– evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor,
– diakoni, att möta alla med kärlekens handlingar
– gemenskap, att resa tecken på helhet i en splittrad värld, med glädje över livet och i förväntan och hopp på Guds framtid.
Församlingen är en hela livets kyrka och vill möta människors behov i alla åldrar och skilda livssituationer.
Församlingen sänds till hela skapelsen. I missionens möten med andra kyrkor, samhällen och kulturer berikas den egna förståelsen av evangeliets rikedom och mångfald. Då vidgas tro och ansvar. Församlingen vill arbeta för enhet med andra kristna på samma ort genom gemenskap i gudstjänstliv, nattvard, evangelisation och diakoni. Församlingen har del i Svenska Missionsförbundets mission över alla gränser.
Därför vill församlingen
– visa vägen till tro på Jesus Kristus och inbjuda till livsgemenskap med honom i församlingen samt dela hela kyrkans uppgift att föra evangelium till alla folk,
– leva i vardagen, i arbetsliv och samhälle, hävda allas lika värde, värna rätten och avslöja orätten, uppmuntra till delaktighet i samhället, bidra till utjämning av världens resurser samt ansvara för och förvalta Guds skapelse,
– gestalta en gemenskap, öppen för alla, samt vara försoningens redskap i omgivningen och i hela Guds värld.
Dopet in i Kristus
Dopet till Kristus är en Guds gåva som tas emot i tro. Försam1ingen erbjuder med sin öppenhet för Guds handlande i olika doptraditioner såväl dop av barn som dop på grund av personlig bekännelse. Den vill hjälpa människor att förnya det egna dopets gåva och löfte samt att leva i sitt dop.
Barn döps i församlingen på föräldrarnas önskan, buret av gemenskapens bekännelse. Det sker under bön och förhoppning om att barnet skall växa i Orsa Missionsförsamling i tro och själv bejaka sitt barnaskap hos Gud genom medlemskap i församlingen.
Barn välsignas i församlingen på föräldrarnas önskan. Det sker under bön och förhoppning om att barnet skall växa i tro och själv bejaka sitt barnaskap hos Gud genom dop och bli medlem i församlingen.
Församlingen delar ansvaret med föräldrarna för barnets kristna undervisning. Många barn delar församlingens liv utan att ha anknytning till den genom familjen. Församlingen söker en levande dialog med föräldrarna.
Medlem i församlingen
Alla, som söker sig närmare Kristus i bön och samtal, i gudstjänst eller i kärlekens gärningar bland medmänniskorna, hör till församlingens gemenskap och omsorg. Alla är på väg och delar erfarenheterna av sökande, växt och upptäckt av hur Gud uppenbarar sig bland människor.
Församlingen består av dem som i tro och förväntan svarar ja på Guds inbjudan till det nya livets gemenskap. Den personliga tron kan uttryckas på olika sätt vid skilda tider och åldrar. Detta är uttryck för att det kristna livet och tron hålls samman av sitt centrum, Jesus Kristus, och inte av sina gränser.
Församlingen inbjuder som medlem var och en som vill bekänna Jesus Kristus som Herre och Frälsare. För den kristna kyrkan är dopet och tron historiskt och ekumeniskt vägen in i församlingen. Dopet är Guds gåva, som församlingen erbjuder. Den personliga bekännelsen till Kristus är människans svar på Guds inbjudan.
Den som vill bli medlem i församlingen samtalar om tro, dop och församlingsgemenskap med församlingsföreståndaren, som för in namnet i församlingsboken och meddelar församlingen. Ny medlem hälsas i regel välkommen i församlingen i samband med gudstjänst.
Då medlem kommer med flyttningsintyg från annan församling, antecknar församlingsföreståndaren medlemskapet i församlingsboken och meddelar församlingen. Medlem som flyttar från församlingen meddelar detta till församlingsföreståndaren, som utfärdar flyttningsintyg till den nya församlingen.
Medlem som önskar utträda ur församlingen meddelar detta i samtal med församlingsföreståndaren. Församlingen kan skilja den medlem från sig som uppenbart splittrar eller skadar gemenskapen. Detta kan endast ske efter samråd med distriktsföreståndaren. Den som skilts från församlingen skall också i fortsättningen omfattas av dess förbön och omsorg.
Arbetsformer och organ
Församlingens uppgift tar sig uttryck i olika arbetsformer. Gemenskapen i församlingen är viktig. Medan huvudgudstjänsten inriktas på att vara ett möte för hela mångfalden, har församlingen också andra mötesplatser, som öppnar för närhet och relationer i olika grupper.
I gudstjänsten uttrycks församlingens önskan att vara en kyrka för hela livet. Där återspeglas livets rytm i tacksägelse och i förbön från livets början genom vägval, i glädje och i sorg, till dess slut. Församlingen erbjuder vigsel och begravning som offentlig gudstjänst eller som enskild akt.
Församlingen erbjuder undervisning i kristen tro till stöd för trons växt, vägval och mognad. Ett särskilt ansvar har den för dem som döpts eller välsignats i församlingen samt för alla som finns med i dess gemenskap och omsorg. När det gäller barn delar församlingen det ansvaret med föräldrarna. Församlingen kan erbjuda församlingsfadder.
Konfirmationsundervisningen är ett av flera uttryck för detta erbjudande, där församlingen och konfirmanderna delar med sig av sitt liv, sin gemenskap och sin tro. Då ges också tillfälle att i tro bekräfta eller ta emot dopet och bli medlem i församlingen.
Diakonin är en del av den kristna församlingens liv och mission. Församlingen vill tjäna medmänniskor i hem och grannskap, i arbetsliv och samhälle. Ett uttryck för detta är arbetet med barn och unga. Omsorg och tjänst bland medmänniskorna och i samhället hålls levande både i församlingens gudstjänstliv och i enskilda människors vardag.
Församlingens arbete bland barn och unga anförtros åt SMU i Orsa och utformas med utgångspunkt i bekännelsen ”Jesus Kristus är Herre”. Alla som deltar i SMU:s arbete hör till församlingens gemenskap och omsorg. Församlingen uttrycker delaktighet i sitt arbete med barn och unga genom offer, förbön och aktiv medverkan. Ledaruppgiften i olika grupper hör till de områden där församlingen tydligt bör känna ansvar. I församlingens liv utgör SMU en väsentlig del. Församlingen söker olika former för samhörighet och medansvar. Den har ett särskilt ansvar att ta fasta på unga människors tankar om hur församlingens liv och arbete skall utformas.
Församlingen kan indelas i mindre grupper, där närmare kontakt och gemenskap inom församlingen underlättas. Ledarna för dessa, som väljs av församlingen, kan i samråd med församlingsföreståndaren ordna tillfällen till möten för samtal och samlingar kring Ordet och bönen. Grupperna kan också vara en form för arbetsgemenskap inom församlingen och ett forum inför församlingsmötet.
Allas tjänst
Församlingsmötet är församlingens högsta beslutande organ. Det uttrycker allas möjlighet till inflytande och medansvar i demokratiska former. Församlingen söker vägar att fördjupa denna delaktighet.
Som uttryck för allas delaktighet utser församlingen styrelse, vice församlingsföreståndare, nattvardstjänare, ledare för olika grupper samt människor till andra uppdrag efter de behov som finns. Styrelsen skall tillsammans med församlingsföreståndaren planera och leda församlingens arbete. De som väljs att tjäna och svara för församlingens helhet i gudstjänst, församlingsgemenskap och omvärld på olika sätt, avskiljs för dessa uppgifter genom handpåläggning och bön efter apostolisk ordning.
Församlingens och Svenska Missions Kyrkans ekonomi samt dess medansvar för mission bygger på Guds folks gemensamma ansvar. Förutsättningarna för ansvaret kan skifta med levnadsförhållanden under olika perioder av livet. Det är en grundhållning, att alla bidrar utifrån sina möjligheter. Gemenskapen är fri, men uppgiften bärs tillsammans. Offrandet sker i former som församlingen och Svenska Missions Kyrkans anvisar.
Särskild tjänst
Gud har också utrustat och kallat människor till särskilda tjänster i församlingen. Deras uppgift är att stärka allas uppdrag och svara för mångfald och enhet i församlingens liv och uppgift. Genom ordination av kvinnor och män till pastorer och diakoner har Svenska Missions Kyrkans bekräftat den kallelse dessa fått av Gud att vara Kristi tjänare i församlingen. I ordinationen ber kyrkan som samlad gemenskap om Andens gåva och Guds välsignelse. Där ges behörighet till tjänst i församlingarna.
Församlingen väljer och kallar pastor och diakon enligt de ordningar som församlingens stadgar föreskriver. Detta sker efter samråd med distriktsföreståndaren, som företräder Svenska Missions Kyrkans församlingsråd. Genom installation mottar församlingen pastor och diakon som Kristi tjänare i församlingen. I kallelsebrevet anges om tjänsten som pastor är förenad med uppgiften som församlingsföreståndare. Församlingen kan välja annan medlem till församlingsföreståndare om pastor saknas.
Pastorn är Kristi tjänare i i församling och samhälle med uppgift att sala och bygga upp Kristi kropp, förkunna Ordet, förvalta sakramenten, utöva själavård och leda församlingens liv i gudstjänst och mission.
Diakonen är Kristi tjänare i församlingen med uppgift att uttrycka församlingens kallelse till tjänst i världen. Genom delaktighet i samhället och med blick för enskildas nödsituation, gör diakonen sambandet tydligt mellan gudstjänst och tjänande i kyrkans liv och omvärld.
Pastor har i samband med ordinationen avgett löfte om tystnadsplikt för det som anförtros under bikt och i enskild själavård. Diakon har avgett tystnadslöfte om sådant som anförtros i själavårdande samtal eller rör människors personliga förhållanden. Dessa löften aktualiseras vid installationen.
Pastorns uppgift är att
– förkunna Guds ord, undervisa, döpa, leda/dela nattvarden samt leda andra akter i församlingen som barnvälsignelse, vigsel, begravning,
– utöva själavård, ta emot bikt och förmedla avlösning,
– föra församlingsboken, aktualisera medlemskapet och så långt som möjligt hålla personlig kontakt med medlemmarna och med dem som finns i församlingens gemenskap och omgivning,
– förbereda och ansvara för gudstjänstlivet,
– ha tillsyn över och omsorg om hela församlingens liv,
– i bön och förbön bära sin församling och andra människor inför Gud,
– tillsammans med styrelsen planera och leda församlingens arbete och i förekommande fall representera församlingen,
– arbeta för församlingens närvaro i det omgivande samhället,
– följa församlingens utveckling särskilt med hänsyn till dess framtid, till andra församlingar på samma ort och till det omgivande samhället,
– verka för Kristi kyrkas synliga enhet på den ort församlingen arbetar.
Diakonens uppgift är att
– ha ett särskilt ansvar för församlingens diakonala arbete
– förmedla Guds ord, samt i bön och förbön bära församlingen, dess medlemmar och andra människor inför Gud
– medverka till att församlingens kallelse att vara tjänare i världen hålls levande, följa samhällsutvecklingen och vara lyhörd för människors behov
– medverka i församlingens undervisning och ansvara för omsorg och utveckling av medhjälpare i diakonin
– uppsöka och hålla personlig kontakt, särskilt med människor som är sjuka, ensamma eller som drabbats av livskriser och sorger samt ha själavårdande samtal
– leda/dela nattvarden med särskilt ansvar för dem som har svårt att deltaga i gudstjänsten.